Jag baxnar av stolhet och förvåning då Shorty (utan pedagogisk hjälp) vet vad en lampa är och kan visa var den hänger.
Det spritter till av glädje i hela mig då samme unge man själv torkar sitt ansikte efter lunchen (mammas också, men det är en annan historia).
Att välkomnas av ett glatt illtjut, efterföjt av ett brummande mamm-mamm-mamma, då jag kommer hem efter ett par timmars utegång - det får mitt hjärta att slå volter.
Jag har blivit en riktig blötis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar