tisdag 9 augusti 2011

Saker jag lärt mig

Jag vill på något sätt sammanfatta mina 18 månader hemma. Det är egentligen omöjligt att göra, men jag vill försöka.

Med tanke på mitt liv som yrkesför kvinna, så måste jag säga att tiden hemma var otroligt lärorik.

Det största insikten kom via perspektivet. Perspektivet man får då man stiger ur hjulet för en stund.

Det som kom att förändras mest var min tidsuppfattning, hemma blev det påtagligt hur bråttom jag haft, hur bråttom jag haft under många år. Det sorgliga med brådskan, det är att det är brådska jag och många med mig förorsakar oss själva, ofta helt i onödan. Det är ju, trots allt, människan som bestämmer hur många möten man kan ha på en dag. Nödvändiga möten och onödiga möten. Hemma kändes det som om en lång räcka kapacitet gått åt till möten, tid som kunde använts för att göra saker på andra sätt.

Hemma var tid mer en sträcka som vi själva bar ansvaret för, innehållsrika transporter mellan mat, sömn och andra saker som vi gjorde för att vi ville, kunde och måste. I den ordningen.

Det andra jag insåg, på ett tydligare sätt än tidigare, väl hemma efter många år som chef, var innebörden av information. Nu tog jag mer eller mindre totalpaus från jobbet, men det var ett par gånger jag fick, ville och var tvungen att ta del av information som var jobbrelaterad. Det finns (åtminstone) tre olika nivåer av information; information "svart på vitt", information som öppnas via diskussion samt information som man själv är med och skapar. I och med att jag jobbat mest med att skapa information var hoppet stort till att bara få information till pappers.

Jag inser hur lite man förstår av text som är fylld med information. Hur mycket som saknas då man inte varit med om att planera allt det som komprimeras i en text.

Den tredje lärdomen, och den mest aktuella just nu, det är hur viktigt det är att var och en på arbetsplatsen har en uppgift. En tydlig uppgift. Att det i fråga om människor som kommer tillbaka efter en frånvaro, eller då det gäller nyrekryterade personer, finns någon form av introduktion till allt det nya, må det gälla arbetsplatsen, uppgiften eller what not.

Det här är nu några av de lärdomar angående arbete jag funderat en del över under min tid som hemmavarande, jag kan bara konstatera att tiden hemma lärt mig mycket som jag hoppas ha nytta av i framtiden - oavsett vad jag gör.

Att jag också under min tid som hemmamamma lärt mig himmelskt mycket mer om kärlek och om hur det känns då man bär hjärtat utanför kroppen, det får jag återkomma till.


5 kommentarer:

  1. Nyt tuli kyynel silmään
    himmelskt mycket mer om kärlek och om hur det känns då man bär hjärtat utanför kroppen, det får jag återkomma till.

    ihanasti kirjoitettu, ymmärretty
    eve mantu

    SvaraRadera
  2. Verkligt vackert skrivet. Och så sant!

    SvaraRadera
  3. Du är så klok, Micaela. Och snygg.

    SvaraRadera
  4. Peppe! Tack! Det är du också, klok. Och snygg.

    SvaraRadera