Ni har kanske glömt det, men avlade (av-lade, inte avlade) ett löfte i oktober i fjol. Lovade att försöka överleva vintern utan tomater från och med den dagen de inhemska tomaterna sinade i grönsakshyllan. Inte en enda spansk eller annan tomat fick tillstånd att kliva över vår tröskel.
Det blev aldrig en överlevnadsfråga, det var nämligen hur enkelt som helst. Nu ser jag fram emot inhemska tomater, både sådana vi själva odlar och de som kommer från närliggande växthus.
Nu är det här ett litet pyttesteg mot att äta säsongsgrönsaker, men ändå, ett steg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar